Nära
2011-07-07, 21:30:00
berätta för mig allt som varit
allt jag missat när jag inte var där
du kommer inte undan med tystnad
så bara säg allt jag inte vill höra
ge mig ekon som stannar kvar
bädda ner mig i omåttlig ängslan
och längtan efter en väg därifrån
vill vara stor men krymper ständigt
måste stå på tå för att nå upp till dig
vill vara en mittpunkt, din mittpunkt
men är så rädd för att bli jagad därifrån
att hamna i periferin eller inte alls
att vi-känslan blir du- och jag-känsla
och att samhörigheten byter rum
men nutida ögonblick är våra
du tar min hand och leder mig upp
till en plats med vacker utsikt
och vi pratar om framtida löften
och staden är vår runtomkring
men kan vi inte låtsas ändå
att vi är de enda som varit här?
att inga spår fanns innan vi kom?
du undrar varför vi ska låtsas
när verkligheten räcker mer än väl
när luften vi andas känns som ny
med olust i magen håller jag med
världen är så svår att vända rätt
den är så skev och bristande inuti
att jag blir beroende av dina ord
ändå skjuter jag dem ifrån mig
lägger all närvaro i förflutna år
all frånvaro i framtida
och vår nutid suddas sakta ut
allt jag missat när jag inte var där
du kommer inte undan med tystnad
så bara säg allt jag inte vill höra
ge mig ekon som stannar kvar
bädda ner mig i omåttlig ängslan
och längtan efter en väg därifrån
vill vara stor men krymper ständigt
måste stå på tå för att nå upp till dig
vill vara en mittpunkt, din mittpunkt
men är så rädd för att bli jagad därifrån
att hamna i periferin eller inte alls
att vi-känslan blir du- och jag-känsla
och att samhörigheten byter rum
men nutida ögonblick är våra
du tar min hand och leder mig upp
till en plats med vacker utsikt
och vi pratar om framtida löften
och staden är vår runtomkring
men kan vi inte låtsas ändå
att vi är de enda som varit här?
att inga spår fanns innan vi kom?
du undrar varför vi ska låtsas
när verkligheten räcker mer än väl
när luften vi andas känns som ny
med olust i magen håller jag med
världen är så svår att vända rätt
den är så skev och bristande inuti
att jag blir beroende av dina ord
ändå skjuter jag dem ifrån mig
lägger all närvaro i förflutna år
all frånvaro i framtida
och vår nutid suddas sakta ut
Trackback
