I måndags, den 13 juni, spelade Ryan Adams på Konserthuset i Malmö. Jag och Oskar var där vid 19.30. Förartist var Jesse Malin, en kille med gitarr som inte var särskilt intressant.

Strax efter 21.00 kom Ryan Adams in på scen. Sen var det bara han och gitarren (förutom i New York New York där han spelade piano) två timmar framåt. Man måste ju säga att han är duktig! Gitarrspelet och pianospelet var helt underbart, och hans sång och röst var ännu finare live än på skiva! Han spelade 14 låtar innan han gick av scenen. (Vet inte säkert om Roll away-låten hette så, men annars är jag rätt säker på låtlistan fram tills dess.)

Han blev sedan inklappad igen och spelade ytterligare några låtar. Dessa vet jag dock inte alls titlar på, tror att det var mest nya låtar. Tyckte nästan att det blev lite segt efter att han kommit in igen, det var ju mycket samma hela tiden, men så blir det väl när det bara är gitarr och sång och inget band bakom.

Det var i alla fall kul att se honom! Han spelade två av mina favoritlåtar, I taught myself how to grow old och If I am a stranger. Annars var det många okända låtar för mig, mer än hälften. Gillade inte hans mellansnack så mycket, och när han inte pratade var det mest suckningar och omstämning av gitarren. Stämmandet hade jag i och för sig inget emot. Annars var det sämsta att man inte fick fotografera alls. Det tycker ju jag är något av det roligaste med konserter, att ta bilder och filma. Men men.


Låtlista
Oh my sweet Carolina
Don't fail me now
Firecracker
Damn, Sam (I love a woman that rains)
I taught myself how to grow old
New York New York
Roll away
English girls approximately
Dirty rain
My winding wheel
If I am a stranger
Let it ride
Desire
Cannonball days