I helgen blev det Mölndal/Göteborg tredje helgen i rad. På lördagen begav vi oss bort till Kvarnbyn på fotorunda. Träffade på en sötmise och ett lövdjur(?!). Gick runt där ett tag, sedan åkte vi in till stan och åt på restaurang, lyx! :)

Söndagen spenderades mestadels på bokmässan. Oskar läste vid 13.45, en ny dikt och några från Vakentimmar. Såg även Maria Montazami, Alex Schulman, Jan Guillou, Glenn Hysén och en smurf. ^^

Footsteps on the dance floor reminds me baby of you.


Glad torsdag, trots rubriken. Har fixat lite fint i lägenheten och köpt nya blommor i dag. Det blev bland annat en vit orkidé, fint! ♥ I övrigt har väl dagen varit ungefär som vanligt.

I går hälsade jag på Frida, Oskars kompis, som numera bor i min gata. Det var trevligt, pratade massa och provade hennes harpa. Var inte hemma och i säng förrän klockan var tolv, men det fick det vara värt.

Jag har även hittat en utbildning som jag är sugen på att gå! Surfarde runt lite i går på olika utbildningar, och av någon anledning klickade jag in på en undersköterskeutbildning i Göteborg. Jag har inte alls funderat på det innan, men den verkade faktiskt riktigt intressant. Man fick välja mellan geriatrik, sjukvård och psykiatri som inriktning och då är jag ju helt klart mest intresserad av psykiatri. Tror att man kan välja till fler kurser sen också så att det kanske passar mig och det jag vill göra bättre. Det kanske kan öppna lite dörrar, ge en fler möjligheter? Känner mig så peppad nu men samtidigt vemodig. Jag vill att det ska hända något.

Vad ska JAG bli? Ska man sitta med lurarna i öronen, registrera besök/diagnoser och hålla ordning på alla papper i 39 år till? Det känns inte så lockande. Nu har jag i och för sig bara gjort det i 3 år än så länge, men ändå.

Yrkesfotograf? Grafisk designer? Personlig assistent? Socialpedagog? Kurator? Habiliteringspedagog på boende?

Jag vet inte vad jag ska göra, vad jag ska välja, vad jag ska satsa på. Trivs så bra på jobbet nu, speciellt tack vare mina underbara arbetskamrater, men känner att jag vill göra något annat om/när jag lämnar stan. Kommer man någonsin veta vad man vill bli? Kommer man någonsin känna att man har hittat rätt?

I går var Oskar och jag på Liseberg på Håkan Hellströms avslutningskonsert, på den här turnén.

Jag har aldrig fastnat för Håkan utan i stället varit ganska anti, så jag var mest med som sällskap. Jag känner dock nu att jag är lite mer positivt inställd till honom. Han var ju faktiskt väldigt duktig på scen och det var ganska mycket drag. Där var nästan 20 000 i publiken!

Han spelade några låtar som jag kände igen, speciellt de gamla klassikerna då. Annars tycker jag faktiskt att Jag vet vilken dy hon varit i är väldigt fin. Allt som allt var det en lyckad kväll tycker jag! :)

Tänkte göra lite reklam i dag för denna blogg – vakentimmar.blogspot.com

Den är värd ett besök! Okej, nu är det ju min Oskars blogg, men i alla fall! Jag tycker framför allt om poesin, väldigt vackra texter och jag önskar att jag hade kunnat skriva så. Tycker att han använder språket på ett fint sätt och skriver tänkvärda saker. Vissa texter är som små romantiska historier. Tänkte i alla fall välja ut några av mina favoriter och publicera här. Det finns även en bok som heter Vakentimmar som går att köpa här. :)



från drömmande kärlek till vaknande kärlek
jag är rädd för att bränna upp mitt förflutna
och råka spara askan
rädd för att bränna upp min framtid
och bli kvar med drömmarna
rädd för att röra händer som är förflutna

jag längtar efter dig när du inte är här fysiskt
jag längtar efter dig än mer när du inte är här psykiskt
jag känner mig in i dig om nätterna
men är rädd för att tänka mig ut ur dig
så är det ofta med kärlek
man känner sig in och man tänker sig ut
man lär sig orden
men aldrig språket



isärvarande
jag är dåvarande i flera människors liv
kommer jag bli dåvarande i ditt?
förlängesenvarande?
jag är rädd för att odla en framtid
som liknar det förgångna

du berättar att du inte tycker om mörker
att det är som att vara under vatten
och plötsligt inse att man inte får någon luft
du säger att mörkret är stadigare
det går inte att hämta ljus som det går att hämta luft
ändå kippar du efter ljus
de nätter då jag somnar på fel sida dig

jag slår hellre rot i människor än i platser
flyttar hellre min hand närmare någon
än bygger upp en karriär i en stad långt bort
jag vill alltid vara närvarande
men blir isärvarande när jag vaknar upp
på fel sida dig



vade mecum
regnet föll andfått ner
medan stjärnorna slog mot fönstret
nätterna hade slutat vara linjära
vi brukade uppfatta dem så
men tiden rör sig alltid åt flera håll

du tänkte att en promenad vore bra
du tänkte att om du rör dig kommer
världen inom dig att göra detsamma
men världen rör sig hela tiden
även hos de som sitter still
det handlar bara om att följa efter den
eller låta bli
om ens kropp bara består av det förgångna då?
då är det dags att röra sig

det är viktigt att se på det förflutna
som något man har passerat
att man alltid går framför det
så att minnen ska ha så lite inflytande på oss som möjligt

det är svårt att hitta fram i nuet
när varje väg leder fram till ens minnen
det förgångna leder lätt till svartsjuka
att känna sig som en av flera floder
men vilja vara den enda som leder ut till havet

dessa tankar fick mig att spricka upp
jag lät världen kastas ut
för att återvända på kvällen med något nytt
kanske kände jag att världen hade öst på länge nog
jag behövde inte bli täckt av fler städer
fler människor
kroppen förminskas inte med åldern
men man lär sig att man inte behöver
fyllas av så många människor som möjligt
antal är alltid irrelevant

min största rädsla är att vara tillfällig
våra liv är måhända tillfälliga
men vi vill sällan vara tillfälliga i andras
stanna
var? överallt
där jag rör mig
där jag kommer röra mig
där jag andas
där jag slutar andas
jag tittar upp mot taket
dagen börjar återvända
stjärnorna har slutat slå mot fönstret
natten simmar ut
jag kröker mig in i din kropp
världen öser på
nu och sen kan inte särskiljas
ett tvillingpar gör en försiktig kullerbytta i din mage
ditt ansikte blir mitt hem
där finns ett rum
en tid att sova i

Fin helg i Mölndal och Göteborg. ♥

Var framme på Mölndal station strax efter åtta i fredags där jag blev mött av Oskar. Orkade inte göra så mycket på kvällen, men på lördagen åkte vi in till stan en liten sväng. Dock var det regnigt hela dagen. Närmare kvällen lagade vi god middag och efter det blev det skräckfilm från Uruguay, La Casa Muda. På natten tog vi en liten promenad, mys!

I går tog vi med oss kamerorna ut och fotograferade vid Hörsickan, en sjö i Mölndal. Sen på kvällen satte jag mig på tåget hem igen och var framme efter fyra timmar. Helgen gick snabbt som vanligt, men snart ses vi igen i alla fall. :)

I eftermiddags var jag på "tantkaffe" ute på landet hos söta Karin. (Det är tydligen modernt att vara tant nu?!) Det var jag och ungefär tio stycken till från BB/Förlossningen, mycket trevligt! Karin hade bakat så goda kakor, drömrulltårta, brownies, morotskaka, hallongrottor, kokostoppar och finska pinnar - rena himmelriket! ♥

I was thrown towards a light
and I thought of you
then maybe I died

Were those headlights just a trick
a thing I imagined
I couldn't see clearly


Finns det något mer underbart än att låta vacker musik vibrera in i ens öron och fylla hela ens kropp med känslor och upprymdhet?! För mig är det oslagbart. The National, [ingenting], The Cure, Dylan LeBlanc, Eva Cassidy, Ani DiFranco och Deftones. Men just nu framför allt Emil Jensen, The xx, Anna Järvinen och Granada. ♥

För övrigt har det varit en fin helg hos familjen. Dock känns det som att jag sovit bort det mesta av tiden. Känner mig sjukligt trött och orkeslös. Men annars blev det i alla fall ett besök hos min mammas moster Edith i Malmö, fika och goda middagar samt mys i trädgården i det fina vädret. :)